HemSamverkanFöreslå samverkan!PublikationsbibliotekHälsoskyddsnätverketOm ossSök
Samverkan
Avfall
Avlopp, vatten och mark
Energi
Hälsoskydd
Kemikalier och olyckor
Kretslopp och resurshushållning
Livsmedel
Metodik, juridik och planering
Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson
Enklare lagefterlevnad
Fallstudie - Miljösamverkan Stockholms län
FAQ - för MoH-kontor och växel
Handläggningsrutiner för vedeldningsklagomål
Miljökontorens digitala verktyg
Nyckeltal för verksamhetsutveckling
Nämndutbildning
Nätverk detaljplanefrågor
Nätverk om avtalssamverkan mellan kommuner
Praxis för rimlighetsbedömning i samband med beslut för att begränsa trafikbuller — sammanställning av domar
Samverkan kring SKR:s nya miljöbalkstaxa
Tillsynsmyndighetens roll – rådgivning och information
Uppföljning av tillsynen
Nu checkar vi om det blir bättre
Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteende
Värdering av risker i arbetet
Miljöfarlig verksamhet
Utbildningar och seminarier

Nu checkar vi om det blir bättre


Alla som arbetar med tillsyn funderar säkert någon gång på vilken skillnad insatserna faktiskt gör. Det är svårt att hitta ett enkelt sätt att mäta förändringar, i bästa fall förbättringar, efter tillsynen. För att ta reda på om det går att mäta framgången i tillsynsarbetet tar nu MSL fram en enkel checklista. Går det att mäta om det, enkelt uttryckt, ”blir bättre”? SRMH har testat checklistan.

Miljösamverkan Stockholms län följde med två miljöinspektörer från Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH) i fält för att se hur checklistan kan användas i praktiken. Första tillsynen är på ett kemiskt laboratorium och Raheleh Joorabechi vet vad hon ska titta efter. Besöket är ett planerat återbesök efter att flera brister upptäckts förra året. Den här gången går det bättre, företagets dokumentation för kvalitetssäkring har förbättras på flera områden.

Vid detta tillsynsbesök väljer Raheleh att gå igenom checklistan tillsammans med företagets miljöansvariga. Frågorna upplevs som enkla och tydliga. Det tar inte många minuter och laboratoriet får nu full pott, 4 poäng. På väg tillbaka från besöket funderar Raheleh:

- Jag förstår inte riktigt om det är meningen att vi ska gå igenom checklistan där på plats? Vi har ju redan en annan checklista för själva tillsynen och att sen ta upp en till, även om den är kortfattad, känns lite märkligt. Dessutom blir det konstigt att gå igenom den tillsammans med folket på plats. Risken blir att man kanske ändå påverkas lite. Och vad händer om man plötsligt upptäcker en ny stor brist, då kan resultatet slå lite fel.

Åter på kontoret pratar vi lite mer om checklistan och Raheleh tror att den absolut kan ge snabb återkoppling kring om tillsynen faktiskt leder till förbättringar. Samtidigt ger den ett visst merarbete.

-
Det kan ta allt mellan 10 och 30 minuter. Det tar kanske inte så lång tid att gå igenom själva listan, men sen kan det ju uppstå diskussioner kring verksamheter med många brister. Och slutligen ska svaren registreras i Ecos. Men det är givetvis bra om vi kan få en snabb överblick över resultatet av vårt arbete. Den kan bli ett bra verktyg när vi ska planera nästa års insatser och sätta upp tillsynsmål och liknande.

Lite bättre i bageriet

Efter lunch bär det av för ett oplanerat tillsynsbesök hos ett bageri tillsammans med livsmedelsinspektör Gunilla Lindström. Hon har varit här många gånger, man kan säga att det är en verksamhet med förbättringspotential.

Bageriets ägare tar emot och följer med Gunilla när hon söker sig runt i lokalerna med ficklampan. Även hyllorna och det lite svalare tårtrummet, där man hanterar grädde och krämer, inspekteras.

Trots att det på sina håll ser ganska rörigt ut i bageriets inre delar, menar Gunilla att det ändå är en avsevärd förbättring jämfört med förra gången.
- Man måste veta vad man ska titta efter. Att det är lite stökigt på skrivbordet och golvet i kontoret gör inte så mycket. Det är ytorna som kommer i kontakt med livsmedel som jag koncentrerar mig på, säger hon.

Då är det värre med glaskylen ute i serveringsdelen där temperaturen är för hög för räksmörgåsarna.

- Den här kylen är ett problem för bageriet, säger Gunilla. Temperaturen i den måste ned, och i väntan på det får de lov att lägga smörgåsarna i kylens mitt där det var lite kallare.

Bagaren får ta del av Gunillas bedömning och trots att det vankas ett återbesök verkar han ganska nöjd med att de har lyckats få bättre kontroll på renhållningen.

Tillbaka på kontoret fyller Gunilla sedan i checklistan. Bageriet får bara 1 poäng, men så var det ju för varmt i kyldisken.

Gunilla tänker att checklistan kan bli ett bra komplement i tillsynsarbetet:
- Vi livsmedelsinspektörer har ju redan ett bedömningssystem med klassning i A, B och C när vi utvärderar våra tillsynsobjekt. Men jag tror att checklistan kan bli ett mycket bra verktyg för vår årliga uppföljning, för att ge en systematisk, enkel feedback om det blir bättre eller inte. Vårt mål är att 35 procent av alla inspekterade objekt ska ligga i klass A, men just nu påverkas statistiken av personalbrist. Då inspekterar vi de tillsynsobjekt som vi så att säga ”måste” ta först och det leder till att fler hamnar i lägre klasser, säger Gunilla.

Hon, liksom flera av hennes kollegor som hunnit testa checklistan, efterlyser att den graderas annorlunda så att den kan jämföras med livsmedelsinspektörernas A, B och C-system.

-
Det skulle underlätta ”kompatibiliteten” om checklistan hade fem skilda steg, avslutar Gunilla.

Projektgruppens tankar

Maria Lindström, biträdande verksamhetschef på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor, berättar lite om tankarna bakom checklistan. Hon är med i den MSL-grupp som tagit fram checklistan, och som senare ska utvärdera testet.

-
Det här är ju en väldigt enkel metod som kan ge oss värdefull kunskap om tillsynens effekt. Mer det, än en vetenskapligt säkerställd analys. Får verksamheten fler poäng vid nästa tillsynsbesök har det ju blivit bättre! Detta kan varje miljökontor sedan följa över tid. Men checklistan ska inte ersätta den specifika checklista som används för tillsynen i sig.

Maria anser vidare att det är viktigt att varje miljökontor enas om vad checklistans begrepp står för innan den används; Ändamålsenlig och allvarliga brister, vad är det? Egenkontroll, hur definieras det? Några verksamheter har mycket enkel dokumentation, medan andra större verksamheter har en omfattande skriftlig egenkontroll och rutiner. Det är därför värdefullt att checklistan testas både på miljöbalkens anmälningspliktiga verksamheter och på de som inte är det, liksom små och stora livsmedelsverksamheter.

På SRMH har man skapat en enkel rutin för att checklistan ska bli lätt att använda och registrera svaren från.

-
Om man väljer att fylla i checklistan på plats tillsammans med representanten för den verksamhet man besöker tror jag att listan också kan fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel eller en extra påtryckning. Men det som Raheleh funderar på ska vi naturligtvis ta med i utvärderingen.

Finns det inte en risk att checklistan blir en sorts mätare över vilka kontor som lyckas bättre än andra med sin tillsyn?

-
Det är inte meningen att checklistan ska användas för att jämföra kontoren med varandra, utan i första hand är den tänkt som ett verktyg för att följa den egna tillsynen. Sedan går det inte att komma ifrån att det nog ändå kan komma att göras vissa jämförelser kontoren emellan, menar Maria.

Liksom Gunilla tror Maria att en femgradig skala vore bättre istället för en fyragradig så att den kopplar bättre till livsmedelsinspektörernas A, B, C-gradering.

Hon avslutar med att trycka på att det behövs fler kommuner som testar checklistan för att kunna fånga in bra synpunkter och kunna utveckla listan och metoden.

- Jag tror att vi är på väg mot en enkel och användbar metod som i alla fall ger en fingervisning om våra tillsynsbesök bidrar till bättre miljö, hälsa och livsmedelshantering. Men vi behöver flera kommuners erfarenheter. Använd listan på några projekt eller inspektioner åtminstone, det är bättre än inga alls. Kanske bör vi också få in kommentarer från de kommuner som väljer att inte testa checklistan. Varför gör man det inte?

I nationens intresse

            
Även på nationell nivå är man givetvis intresserad av hur tillsynsarbetet fungerar. På Naturvårdsverket sitter Monika Magnusson och hon berättar att de varje år rapporterar in till regeringen hur tillsynen fungerar.

-
Det som Miljösamverkan Stockholms län gör är ett mycket lovvärt projekt. Att bygga upp lokala strukturer för hur tillsynen kan utvärderas är jättebra och vi följer detta med stort intresse. Sedan återstår ju att se hur informationen kan användas på nationell nivå.

Naturvårdsverket har i år fått ett uppdrag från Regeringen att utveckla innehållet i den årliga tillsynsrapporteringen. Information om miljötillsyn behövs också för att klara Sveriges internationella rapporteringar, till exempel till EU och OECD. I arbetet ingår att ta reda på hur tillsynen fungerar ute i kommunerna och här kan MSL uppföljning bli en viktig pusselbit.

 

Fakta 

Testet av checklistan pågick under 2014 och ingick i MSL:s samverkansprojekt Uppföljning av tillsynen (blir det något bättre?). Registrering av resultat gjordes i Ecos, Miljöreda eller i separat excel-fil. Checklistan finns på MSL:s projektarbetsplats.

Sju kommuner/ organisationer deltog i testet av checklistan: Botkyrka kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Norrtälje kommun, Sigtuna kommun, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor och Österåkers kommun.

Arbetet med att utveckla en metod för uppföljning av tillsynen fortsätter, läs mer här! >>

 
Text och foto Maria Lewander, Grön Idé. 2014-02-21
Uppdaterat 2014-06-01
Tillgänglighet för webbplatsen Miljösamverkan Stockholms län
Provided by Webforum